Äta bör man, annars dör man – av den anledningen har matsvinn förminskats i sin roll som miljöbov. Genom att slänga mat slösar vi inte bara på den energi och de resurser som gått åt för att producera råvarorna, utan vi skapar även biogaser som i sin tur skadar klimatet.
Matsvinn kallar vi all slängd mat som hade kunnat ätas, som utgångna varor, delar av matvaror som inte nyttjas, slängda rester eller exempelvis mat som tappats på golv eller liknande. Annat som äggskal, kaffesump och exempelvis persikokärnor räknas inte som matsvinn även om de komposteras.
Hållbar matlagning går ut på att använda så mycket du kan av de råvaror du har. En stor del av hållbar matlagning går ut på att slänga så lite som möjligt när du är klar med matlagningen, men också att se till att det du äter är vänligt för miljön. Exempelvis bör man hålla sig till ekologiska varor, gärna närodlat, och undvika mat med exempelvis palmolja, exotiska frukter och fisk från överfiskade vatten.
Nästintill all slängd mat kan komposteras, vilket hushåll i Sverige är relativt bra på. Genom att kompostera återinför vi näringen tillbaka i jorden som kan hjälpa andra skördar växa. I Sverige är det även vanligt att vi använder kompost som en energikälla under så kallad ”rötning”. När vi rötar komposten skapar vi biogas som inte är särskilt bra för miljön, men bättre än många andra alternativ, och som hoppas bli ett effektivt sätt att generera grön energi i framtiden.
Sverige räknas som ett av de industriländer med lyxen att ha råd med matsvinn och de flesta av oss kan slänga mat utan att oroa oss för nästa måltid. Matsvinn i Sverige kommer främst från hushåll, följt av livsmedelsbutiker. Lättillgängligheten av matvaror har gjort att svenska hushåll slänger mer mat varje år än vad många hushåll lever på under en hel månad, även om den mat vi äter i vissa fall kommer från dessa familjer.
Matsvinn i Sverige sägs motsvara cirka 500 000 ton växthusgas årligen, ungefär samma utsläppsmängd som 200 000 bilar. Enligt Livsmedelsverket slänger varje svensk i genomsnitt 19 kilo ätbar mat per år – och den mat och dryck som vi häller ner i vasken ungefär 18 kilo per person under ett år. I världen står matsvinn för en cirka tiondel av växthusgaser.
I hushållen tillkommer det mesta matsvinnet på grund av att vi inte hinner äta upp maten i tid, eller för att vi inte sparar resterna från våra måltider. Så hur kan man minska matsvinnet i hushållet? Grunden ligger främst i att hålla koll på varorna, känna till livslängden och inte heller slänga mat för att de nått utgångsdatum utan att lukta på det först. Många gånger står det bäst före datum med marginal så att deras datum aldrig förbipasserar den egentliga livslängden på maten.